Orkar inte bry mig om någonting. Speciellt inte om någon skitblogg. Fokuserar på en enda sak just nu.

Hej då.

Mitt hopp är en skadskjuten kråka och jag är ett springande barn.

Kollade mig i spegeln ovanligt länge förut. Spydde. Skulle göra vad som helst för att få motivation till att börja träna. 

Har lite ångest över att jag bara har en kapsel kvar. Borde ringa läkaren. Eller så skiter jag helt enkelt i det och slutar med medicinen en gång för alla. Helgen lär suga rätt hårt då... Abstinensbesvär osv. Nä, fy och fan. Men kommer förhoppningsvis gå ner fortare i vikt om jag slutar med medicinen, så det är ju bra. 

---

Är tom. Vill inte mer. Grät på jobbet igår och idag. Klarar inte av världen längre. Funderar allvarligt på att ta bilen och åka långt långt långt bort när jag fått mitt körkort. Ska ju köra upp snart. Fast lär väl inte klara uppkörningen, så där sket sig det. Aja.

Vad är meningen med livet?

Jag vill ha uppmärksamhet. Jag vill att folk ska bry sig om mig. Jag vill inte vara ensam. Jag vill döda demonerna jag har i mitt huvud. Dra med mig ut. Tvinga mig ut. Jag måste bekämpa mina fobier. Det här funkar inte längre. Jag kan inte sitta inne på mitt rum hela dagarna och ruttna bort. Ge mig en anledning till att leva, för just nu har jag svårt att hitta en.